Varför springer allt iväg?
Pratade precis med min bästis Sanne.
Hon är allt man kan tänka sig, på en och samma gång!
Hon är rolig, snäll, rättivs, bra på det hon gör.
Hon lägger ner sin själ i allt hon verkligen vill och genomför sina små drömmar. Det är något jag beundrar henne för!
Hon överraskar mig fortfarande efter 4års vänskap med små kommentarer, som både kan vara roliga , kloka och helt åt helvete *skratt*...men hon får mig nästan jämt att skratta då. Hon lockar fram skratt i allt konstigt hon säger och gör!
Jag litar till fullo på henne och vet nu att jag
Visst är det konstigt att man kan sakna någon bara efter en dag utan dennes sällskap?!
Nu när jag pratade med henne så insåg jag hur tiden ännu en gång flyger iväg, hur vi växer upp och det där tråkiga vuxenlivet sakta börjat staka sin gång genom vår vardag. Jag ville ses på fika idag och fick till svar att hon inte skulle hinna det, hon hade så mycket att göra nu när Lilla T. har börjat skolan.
Att det tyvärr blir en förändring nu och vi hinner inte ses lika ofta när T. bor hos henne.
Då fick jag den här känslan jag fick när vi tog studenten, jag insåg att vi inte kommer ses varje dag, och nu än mindre.
Varför växer man upp? kan man inte få vara liten och ha tiden att träffa sina vänner hur mycket man vill?
Tiden väntar inte på någon...
Iallafall...Jag saknar henne!
Men jag vet ändå att vi ses ju snart igen, när vi kan och har tid. Så när vi väl ses så har vi ju fantastiskt roligt vad vi än gör ändå...tycker iaf. jag.
Jag älskar dig!
Hej igen stumpan!
Ja du, du ska bara veta hur det blir när man väl har blivt vuxen..då RUSAR åren iväg...Herregud, det var ju nyss du var liten flicka som "kan och vill" så mycket..iof verkar du ju vilja och kunna mycket nu också fast viljan är större och oron att inte hinna med också..men men även om åren rusar på så hinner man...väldigt mycket... men bara om man tar det lugnt. Rusar man själv genom livet hinner man ingenting och sedan sitter man där och undrar vad man gjort...Fast det behöver ju inte jag göra, för jag vet ju vad jag gjort...Uppfostrat världens underbaraste barn till världens underbaraste tonåringar och nu även VUXNA..och det är konstigt för jag var ju nyss en tonåring själv-och är fortfarande -innerst inne. ;)
Vissa drömmar ska man förverliga, andra spara som just drömmar...för utan drömmar är livet ingenting!
Man sätter upp små, nåbara mål och njuter av resan på väg dit...Du har ju minst 31 536 000 minuter på dig att hinna med..om du lever i 60 år till..och det ska du väl göra...så om du kissar i tre minuter i stället för en halv så hinner du ändå..jag lovar!
Och slutar du sedan röka så får du ännu mer tid över..att kissa i lugn och ro bl a...;)
kramisar från mamma
