en ensam sak

Om någon undrar varför i hela hel...te jag har tagit en bild på en papperskorg så är det så här att jag tyckte den såg så himla ensam ut där den stod, utan påse och allt. Och allt annat i maskinhallen var så rent och fint för julstängningen. Så stod den där, mitt på golvet alldeles ensam.
Det är som när min bror samlade på pinnar, för han tyckte så synd om dom om dom behövde ligga alldeles ensam i skogen...ni kanske känner igen känslan?

Jag gör det iallafall..

Kommentarer
Postat av: Someone

Vad har jag gjort för "fel" eller kanske "rätt" när jag fått så empatiska barn att de tycker synd om döda ting? Din bror har ju varit helt otrolig på den fronten, inget fick kastas inte ens trasiga strumpor/kalsonger och en gång drog han hem en snöklump som han tyckte synd om och som vi hade i frysen sedan i flera månader...Jaja, det går väl an så länge du fotograferar grejerna S Annars hade du väl kunnat förbarma dig över säckhållaren och piffat upp den med ny säck, lite glitter och ett par röda kulor inför julen?? Beträffande dina mystiska känslor av "onsynliga" saker som din yngste bror kanske skulle sagt så har jag vaknat flera nätter nu exakt kl 3.22....hoppas verkligen inte det betyder nåt allvarligt!! Kramisar ..saknar dig mycket!!

2009-02-07 @ 15:54:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0