Bowforme

Då var det fredag. Jag är hemma från storhandlingen och väntar på att maten ska bli klar. Vi ska prova något nytt idag.
Matmuffins med rökt lax. Låter gott va?
Vi får se.
Jaha. Har varit hos doktorn i veckan, tagit lite prover då jag inte mått så bra, varit yr, varm/kall och kissat så kopiöst mycket HELA TIDEN! Men den dumma doktorn hittade inga fel, utan skickade mig till en kurator istället, för han trodde det var psykiskt. Så jag var där igår och pratade. Det var faktiskt ganska skönt. Hon trodde jag var mycket orolig och tänkte mycket och därför blev stressad och mådde såhär. Inget onormalt och ingen störning men ändå. Så nu ska vi träffas om två veckor igen och prata. Det är faktiskt skönt att prata ut med någon utomstående, någon som inte känner en alls. Jag tror alla behöver göra det ibland. Jag vill bli sån, kurator som folk kan prata med. Är ju så nyfiken och ÄLSKAR att hjälpa till och få folk att må bra.
 te.x: Jag såg en tjej på stan en gång som såg så ledsen och vilsen ut, så jag ville så gärna gå fram och bara ge henne en kram. En kram kan betyda så mycket. Lika så ett tack. Eller ett hej ( ni har väl sett den fina/hemska reklamen för Friends??)

Anyhow det bli nog bra tillslut, jag kommer väl över den där tröskeln mellan tonåren och vuxenvärlden snart..det är bara en liten jobbig resa, men som min mor sagt till mig:

"Livet är inte en destination, det är resan dit, titta lyssna, känn efter och njut!"
SÅ SANT! Måste börja lyssna och Förstå innebörden av allt klokt lilla mamma säger,
och bara en sak till:
TACK alla vänner jag har! Tack! även om vi inte ses så ofta, eller hörs så ofta, så är vännerna runtomkring alltifrån en som säger "hej, hur mår du?" på jobbet, eller någon som skriver att: " jag finns om du vill, tänker på dig". Man har många vänner i världen. Och alla ni som berör mig säger jag TACK! till.
 
Det är det lilla som ibland är det det största.

Tack för ni finns!